Normalårskorrigering SMHI

Gradorter, energiindex och kylindex används för att kunna jämföra energiåtgången för olika perioder med hänsyn till klimatets variation.

Korrigeringsmetoder

I Momentum Energi kan du använda och se information om de orter och korrigeringsmetoder du abonnerar på. Du som har ett behov av att använda olika korrigeringsmetoder för olika objekt (energiindex, kylindex och graddagskorrigering) kan nu göra det i Momentum Energi.

Hitta klimatdata

För att se klimatdata samt vilka orter och korrigeringstyper som är installerade i ditt Momentum Energi kan du klicka på Normalårskorrigering i sidomenyn.

Du kan se om det är SMHIs rekommenderade korrigeringsfaktor (standardinställning) som används eller om det är standardfaktorn. Med den rekommenderade faktorn motverkar SMHI problemet som uppstår vid kraftiga variationer i uppvärmningsbehov under vår och höst från år till år.

Jämföra normalårsperioder

Här kan du välja vilken klimatort du vill titta på, för vilket år du vill se data samt normalår du vill jämföra (här går det att välja den gamla perioden för normalårskorrigeringen). För att jämföra skillnaden mellan normalårsperioderna 1981-2010 och 1991-2020 används följande typhus:

• Graddagar: Balanstemperatur 17 Grader
• Energiindex: Flerbostadshus SPN 1975

Ni kan välja mellan era abonnerade metoder och typhus.

Urvalsmeny för Normalårskorrigeringen

I urvalsmenyn väljer ni vilken data som ska visualiseras, urvalet består av era abonnerade orter, metoder samt typhus.

Standardinställningen motsvarar den hustyp som användes för normalårsperioden 1981 – 2010).

1. Ställ in den klimatort ni är intresserad av att hitta information kring
2. Välj vilket år som klimat- och korrigeringsdata ska visas för
3. Välj jämförelseperiod om du vill jämföra normalår
4. Välj mellan abonnerade metoder: Graddagar, Energiindex eller Kylindex
5. Välj typhus (SMHI Pluspaket för normalårskorrigering värme och kylindex)

Typhus

* SMHI Plus paket, ** SMHI Kylindex

Normalårskorrigering senaste månaden

Information om normalårskorrigeringen för den senaste månaden som finns det valda året visas här.

Korrigering innebär den faktor som används för att klimatkorrigera energi för perioden. I Momentum Energi används månadskorrektion.

Energikorrigering är motsvarande energifaktorn men redovisad i procent.

Värmebehov jämfört med normalår Visar på skillnaden mellan utfall och normalår för värme- och kylbehov. Ett högt utfall (graddagar eller indexvärde) betyder ett ökat värme- respektive kylbehov i relation till normalåret.

Medeltemperatur

Visar månads- och årstemperatur för vald ort.

Månad Jämförelsetal för månadstemperatur är differensen mot samma månad föregående år samt samma månad under normalåret.

År Jämförelsetal för helårets medeltemperatur är differensen mot föregående år och normalåret. Vid del av år redovisas den del av året som passerat.

Normalårskorrigering år

Här visas årets totala medelfaktor. Det här värdet används inte för beräkningar i Momentum Energi men förekommer inte sällan i olika rapporteringar.

För att korrigera enligt helårssiffror multipliceras energi till värme eller kyla med korrigeringsfaktorn.

Utfall och Normal redovisar totalt antal graddagar/index för vald tidsperiod.

Diagram

Här finns tre olika diagram som du kan bläddra mellan genom att klicka på pilarna till höger eller vänster.

I diagram 1 visas värme- och kylbehovet (graddagar eller indexvärde) för den valda perioden. Ett utfall som är högre än normalåret innebär att det behövs mer värme eller kyla än normalt och energimängderna bör justeras ned (korrektionsfaktor mindre än 1).

Diagram 1: Här visas utfallet, normalåret och medeltemperatur.

I diagram 2 visas skillnaden mellan utfallet och normalåret, inklusive vilka faktorer som används för normalårskorrigering. Exempelvis ser vi att juli 2021 hade 1033 % fler graddagar för Göteborg än normalåret men värmen bör minskas med 61% (Rekommenderad korrigering = 0,39).

Diagram 2: Här visas utfall mot normalår, SMHIs rekommenderade korrigering och standardkorrigeringen.

I diagram 3 redovisas klimatutfallet de senaste 5 åren för att snabbt få en överblick över hur nuvarande period står mot tidigare år.

Diagram 3: Här visas utfallen för de senaste 5 åren.

Graddagar jämfört med normalåret (Tabell)

I den här tabellen visas standardkorrigering, rekommenderad korrigering och graddagar för det valda året. Även graddagar för normalåret visas och utfallet mot normalåret.

Tabellen går att exportera till Excel genom att klicka på pilen längst upp till höger i tabellen.

Jämför valt år mot en annan normalårsperiod (Tabell)

Här visas graddagar för det valda årets normalår och graddagar för det år som valts att jämföra mot och differens mellan dem. För Göteborg har värmebehovet sjunkit över den senaste 30 års-perioden med ca 6% över uppvärmningsperioden. Detta presenteras för att redovisa klimatförändringarna över perioder och underlätta konvertering av basår framtagna med den gamla normalårsperioden.

Tabellen går att exportera till Excel genom att klicka på pilen längst upp till höger i tabellen.

Inställningar för normalårskorrigering

För att ställa in om det är energiindex, graddagar eller båda delarna som ska användas i ert Momentum Energi behöver ni kontakta Momentum. Det gäller även om ni vill börja använda kylindex. Om ni vill byta typ av korrigering från rekommenderad till standard eller tvärtom är det också en inställning som görs av Momentum.

Basuppgifter

Under basuppgifter för ett utrymme kan Klimatort väljas, inställningen ärvs sen nedåt i trädet tills ett annat val görs.

Om ni har inställt att det går att välja mellan graddagar och energiindex per utrymme går det även att välja Metod här.

Balanstemperatur och typhus ställs in under basuppgifter för byggnaden. För att kunna ändra dem krävs SMHI pluspaket.

SMHIs data

SMHI använder återanalysdata som innehåller information från både SMHI:s stationer men även annan indata. Värdet representerar ett område på 2,5 x 2,5 km. En fördel med återanalysdata är att de oftast är mer representativa för ett område än en enskild observationsstation, som ibland kan vara placerad utanför städer och orter. På dygnsnivå fungerar återanalysdata utmärkt, även om det kan vara svårare att identifiera effekttoppar på timnivå på grund av viss utjämning av data.

SMHI har övergått från att använda sina egna observationsstationer av flera skäl. En viktig anledning är att stationerna inte alltid ger en representativ bild av de områden de ska representera. Till exempel ligger SMHI:s station i Jönköping vid flygplatsen, en plats som ofta har en annan temperatur än staden vid Vättern.

Ett annat problem med observationsstationerna är att det kan förekomma avbrott i dataleveransen, samt att stationer kan stängas ner och nya öppnas, vilket kan bli ett problem för konsistent data över tid.